Alla vet hur det känns att förlora någon man bryr sig om. Och ni som inte gör det kan skratta er lyckliga. Någonting jag hatar är när man vet att man ska förlora någon och man sitter nästan och räknar dagarna trots att man bara vill stoppa tiden. Min bästa vän är det jag kommer förlora. Hur mycket jag än vill stoppa henne så kan jag inte det. Om några dagar åker hon till Turkiet och jag vet inte hur länge hon stannar, och hur mycket man än inte vill att man ska tappa kontakten så kommer man förlora en viss kontakt. Sjukt men sant. Jag har redan börjar undvika för att slippa säga hej då. Är allmänt otrevlig och grinig för jag är medveten om att jag kommer förlora min bästa vän och nu vet jag att många sitter och tänker men shit om ni är bästa vänner så kommer ni inte förlora kontakten men tänk er att din bästa vän flyttar till asien och har inga planer på att komma tillbaka, än så länge.

Vi får väl se men jag hatar att behöva erkänna att jag är avensjuk på Sedar. Hon var min bästa vän först!