Hej alla mina glada i Sverige.
Hoppas ni mår toppen för det gör inte jag, eller jag mår relativt bra för nu har jag fått en förklaring till varför ingenting är som jag önskat att det var. Jag vet inte om jag tycker om det svar jag fick idag men jag får leva med dom och bara gå vidare tydligen. Det finns ingenting jag kan göra så jag skall inte göra någonting heller för det lär endå bara bli fel om jag försöker. B har valt de han har valt och jag får helt enkalt acceptera det vare sig jag vill eller inte. Jag älskar honom. Usch vad detta är jobbigt men vem har sagt att kärleken är lätt?

Sitter nu och undrar hur mitt liv ser ut om 6 månader. Kommer jag fortfarande vara så kär som jag är nu eller kommer jag vara helt fri? Vill jag bli fri ens en gång? Sjuka frågor som snurrar runt i mitt huvud. "jag läser din blogg varje dag och de är inte normalt hur du känner" Vad är normalt? Berätta det för mig för jag vet tydligen inte det!!!



Kärleken tar inte slut. Jag har oendlig kärlek för dig B.