Mössan klar och jag har kramp i fingrarna. Handsyning är riktigt jobbigt men vill man att de ska bli fint får man lida pin, eller hur är det man säger. Jag kan erkänna att det inte blev det finaste mössan i världshistorian men jag är nöjd och det är det viktigaste eftersom det är jag som ska ha den på huvudet. Nu ska jag göra mig iordning för jag ska in till F-stan med Mamma och Berndt och handla lite MER julmat. Puh jag dör. Skall förbi Q och lämna en grej med. Jaja, Hörs när vi hörs. POSSPOSS!